Snöööö!

De senaste dagarna har varit helt underbara! I love snow helt klart! Visst är det lite jobbigt när bilen är begravd under en driva som man får skotta undan men ändå. Det är så riktig svensk vinter ska vara!


Sötnosen




Leia är den skummaste hunden. Hon är både morgontrött och kvällstrött. Normala hundar brukar stå med kopplet i hallen och vänta men Leisan verkar mest gå ut på morgonen för att göra oss glada. Och på kvällen ligger hon och sover och släpar sig verkligen fram till dörren för att markera att hon egentligen bara vill sova. Hon är definitivt min hund med andra ord!

Vill du ha?

Appropå min kära far förresten så har han många bra kvalitéer. Han är sjukt allmänbildad och är bra på många saker. Matlagning är dock inte en av dessa. Visst han är toppen på att göra pannkakor och hans potatisgratäng är riktigt god men thats it.
Pappa går under det kärleksfulla smeknamnet avfallsgrisen eftersom han vägrar slänga saker trots att de gick ut förra året och istället rör ihop dem till tveksamma röror som han gärna bjuder på men som få vill smaka. Idag ser jag denna flaska stå på köksbordet.



Jag: Eww vad är det där?
Pappa: Det är min hemgjorda saft. Den smakar jättegott, som äppelmer ungefär. Jag tog precis fram den ur frysen. Vill du ha lite?
Jag: Nämen alltså pappa... Ehh vänta rör den inte jag måste hämta kameran!



Så var söndagen slut...

Idag har jag mest varit hemma, räknat lite matte och tagit det lugnt. Jag gjorde två flugor på smällen och gick med Leia till stallet idag. Hon går inte att ha med när jag ska göra nåt med Blondan men dagar som denna när man bara orkar mocka och inget mer är det perfekt. Så hon fick en långpromenad i det vackra vädret. Vackra vädret sagt med viss ironi i rösten... Som tack för att hon får följa med på långpromenad får hon sitta snällt och vänta i Blondies box medans jag mockar. Det tar hela fem minuter men för Leia är det en halv evighet. Stackars liten...



När vi kom hem tog jag en snabbdusch och sedan har jag och min kära far räknat matte i vad som känns som ett dygn men som kanske snarare var tre timmar. Nu ska jag snart krypa ner i sängen och kolla på avsnitt 2 av Glee, en komediserie som jag har fastnat för. Ska bli skönt!

Indisk lunch

I fredags träffade jag Bettan för att äta lunch. Vi kom fram till att det var då eller aldrig om vi skulle hinna ses de närmsta veckorna. Vi har båda ganska fullt upp, jag med plugg och hon med plugg och flytt. Men vi tänkte att en lunch hinner man ju med i alla fall. Nog för att den sedan förlängdes till lite shopping och en fika också men ändå! Jag och Bettan har alltid så roligt och pratar om så skumma saker ibland. Det är bara en tidsfråga innan något vi säger hamnar på tjuvlyssnat!

En blandning av lite allt möjligt!

002

Söta Carro:)

Bilderna är hutlöst stulna från Bettans blogg...

Vi åt på en indisk restaurang som tydligen tillhörde Indiska. Jag älskar Indiska och deras kläder och inredning så det är kanon att de har börjat med mat också tycker jag. För att inte tala om att jag är besatt av indisk mat, jag måste verkligen börja lära mig hur man lagar såser och sånt. För just nu är det mest currysås på burk och färdigköpt naan-bröd som slinker ner i magen...

Frustration

Varför kan man aldrig slappna av med gott samvete? Jo just det, jag PLUGGAR ju nu istället för att jobba. Fan vad tråkigt det är. Det är som när man tänker tillbaka på gamla minnen om typ sina ex eller när man ramlade av hästen. Det känns inte som att det man bråkade om/klagade över då är en sån stor grej nu. Man har ju en förmåga att glömma bort det som var dåligt och bara minnas de bra sakerna. Så även med studier.

Jag hade under de senaste åren av arbete helt enkelt glömt bort hur mycket jag avskyr att plugga! Men nu minns jag som om det var igår! För nu är det verklighet dygnet runt. Ja just det, dygnet runt. Visst ni som känner mig förstår ju såklart att jag inte sitter med en mattebok fastklistrad i handen 24 timmar per dygn(haha as if!). Det jag menar är den här hemska känslan att man aldrig blir färdig, man är aldrig ledig. Hela tiden ska man ha dåligt samvete för att man inte gör tillräckligt och man kan vakna mitt i natten av stress. Eller bli väckt på morgonen av att någon ringer och påminner så man inte glömmer det och det och det.

Jag älskar att jobba. Jag älskar att man går till jobbet på morgonen, går hem på kvällen och sedan inte behöver tänka på ett skit tills man går till jobbet igen. Sedan beror det ju såklart på vad man har för jobb men man har i alla fall ett val. För att inte tala om att när man jobbar får man in pengar på kontot med jämna mellanrum. Eftersom jag bara tentar kurser och inte läser på komvux får jag inte en enda krona i studiebidrag. Och jag hinner inte jobba eftersom jag måste plugga. Jag är alltså grymt fattig!

Skolan suger. Och nu gör jag bara några gymnasiekurser, vänta bara tills det blir riktig skola! Om jag och mina pissbetyg ens kommer in. Aaaahhhhhh!!

RSS 2.0