Ni vet hur man ibland får något på hjärnan som vägrar försvinna? Den här gången är det inte "en elefant balanserade" utan titelmusiken till Doktorn kan komma!

Det hela började med att jag för några veckor sedan skrev ut det fonetiska alfabetet för att ha det framför mig på jobbet om man har någon konstig kund man inte förstår sig på. Sedan när jag såg det kom jag genast att tänka på "victor charlie charlie" (ska sägas med bred australiensisk dialekt) som de ju säger hela tiden och som har etsat sig fast i  min hjärna för evigt. Och nu spelas alltså musiken i mitt huvud om och om igen. 



Jag tycker mig dessutom minnas en film min kära bror gjorde med sina kompisar för en massa år sedan som handlade om pundare tror jag. Hursom helst så medverkade jag i detta mästerverk som tjejen som blir ihjälslagen medan hon tittar på just doktorn kan komma. Åh vilka fina barndomsminnen, det är ju att  man blir tårögd! Fast det kunde ju vara värre, jag tror att Malin (eller var det Maya?) blev ihjälslagen när hon satt på toa haha!